.:: Björn Samuelsson Jazz Formation - A letter to Åke Persson

Björn Samuelsson - A letter to Åke Persson

Lysande brev till Åke Persson

Adressaten tar emot det här brevet, i jazzmusikerhimlen då det finns någon sådan och om klingande postgång når dit.
Åke Perssons coda spelades till sitt mörka slut 1975 och då miste jazzvärlden en första rangens trombonist.

Det är 29-årige göteborgske instrumentkollegan Björn Samuelsson som dedicerar sitt debutalbum i eget namn till föregångaren och som sagt -
når meddelandet fram lär mottagaren applådera entusiastiskt. Ty här handlar det om nästan chockartat bra trombonspel, med mästerligt instrumentkunnande och musikalitet med både bredd och djup. Björn Samuelsson tar med självklarhet plats bland instrumentets stora i svensk
jazz och spelar förresten på en nivå som står sig i vilken internationell jämförelse som helst. Detta är en uppseende väckande skivdebut, helt enkelt.

Hälften av de tolv numren är av ledarens egen penna, präglade av samma kvalitet som spelet. Tre låtar är hämtade från en 50-talsinspelning,
där Persson och Gullin delade en LP. I "Nassie Goreng" och "Mountain Music" har Samuelsson dubbat sig själv till en tämligen makalös fyrmannasektion. Och vill ni höra hur artikulation på trombon låter - lyssna på vindsnabba "Monotones"

Tommy Kotter spelar piano, nog sagt. Mattias Grönroos är ett basistnamn att lägga på minnet och Göran Kroons är som vanligt föredömligt.

Obligatoriskt köp!

Johnny Olsson, NWT

Allaboutjazz.com

Åke Persson (1932-75), widely known as “the Comet,” is arguably the greatest jazz trombonist ever to come out of Sweden (certainly the best-known), a truly remarkable innovator who performed with a galaxy of American stars and was a mainstay in the legendary Kenny Clarke-Francy Boland Big Band, as well as Germany‘s RIAS Big Band. Björn Samuelsson was born in 1976, one year after Persson drove his car into Stockholm’s Djurgården canal, either accidentally or on purpose, and drowned there, so Samuelsson’s images of the master rest solely on recordings he has heard. They were enough to convince him that a Letter to Åke was in order.

The studio date begins, appropriately enough, with the first of two compositions by Persson, “Blue in 3/4,” on which the rhythm section quickly validates its staunch work ethic while Samuelsson sculpts a captivating muted solo worthy of Persson himself. Cole Porter’s “What Is This Thing Called Love,” taken at a rapid tempo, precedes four originals by Samuelsson, a pair by Gösta Theselius, Persson’s “Monotones” and two more themes by Samuelsson, closing with a second version of Samuelsson’s “A License to Chill,” on which a number of electronic devices are used to underscore Christoffer Berg’s contemporary arrangement.

Samuelsson has a velvety tone that Persson would no doubt have admired (listen to “Statement” or “Alone at Last,“ for example), and his supple chops are equal to any task, sounding a bit more like young lions Andy Martin or Mark Nightingale than, say, Bill Harris, J.J. Johnson, Persson or the Danish star Kai Winding, who epitomized a different era. Theselius’ breezy “Nassie Goreng” and “Mountain Music” are especially charming, as Samuelsson uses overdubbing to become a “trombone section” and solos open and with various mutes.

The mercurial “Monotones,” which would have tested even Frank Rosolino‘s unrivaled artistry, is another highlight among many, encompassing acrobatic slidework by Samuelsson and one of several dazzling solos by pianist Tommy Kotter. Samuelsson’s graceful “Aake” overflows with admiration for his illustrious precursor.

A warmhearted salute from one great trombonist to another, enhanced by state-of-the-art sound and unflagging rhythmic support. In other words, one Letter that should be opened, read and appreciated.

Jack Bowers - Allaboutjazz.com

http://www.allaboutjazz.com/php/article.php?id=20835

Allaboutjazz.com

Trombone enthusiasts can rejoice at the arrival of a new voice on an instrument which has been unjustly under-represented in the jazz canon. Regardless of Björn Samuelsson's considerable technique, fine intonation and improvisational prowess, the arrival of his debut disc featuring a
quartet with trombone out front is likely to raise a few eyebrows.

Jazz Formation pays tribute to Swedish trombonist Åke Persson, a talent whose name might be unfamiliar to many jazz fans but whose reputation in European circles places him alongside J.J. Johnson and Curtis Fuller. He earned this reputation in the fifties and sixties backing many visiting American jazz luminaries and cutting just a few sides between 1951 and 1959. He died in 1975, one year before Samuelsson was born.

Samuelsson manages to pay homage to this little known but obviously influential musician without sacrificing his own budding and distinct voice.
The disc kicks off with one of two Persson compositions, “Blue 3/4,” in which Samuelsson takes a down-home stride with a natural feeling for the blues. The quartet's reading of “What Is This Thing Called Love” is bursting with energy as Samuelsson channels the elder trombonist's hard bop roots amidst the rhythm section's modernist twists.

“Nassie Goreng” and “Mountain Music” find Samuelsson flexing considerable muscle as an arranger, using overdubbed trombones to emulate an entire section. The latter piece features Åke Persson's recorded solo arranged in four parts. Samuelsson contributes six of the twelve selections, including the darkly beautiful “Statement” and warm, open “Alone at Last.”

The second Persson composition, “Monotones,” shows how dangerous the rhythm section can be when provoked by high-octane swing. Samuelsson's
“A Done Deal” and ”License to Chill” (the latter complete with a trippy companion remix) finds the quartet pursuing more modern sounds, lest the listener be tricked into thinking that its approach is consistently retro. Far from it. The influence of Persson's playing manifests itself as a launching point for a wide range of styles and ideas that are uniquely Samuelsson's domain. One can trace a direct lineage from the post-war trombonists' newfound facility for the vocabulary of bebop to Samuelsson's capacity for the demands of the modern language of jazz. It is a smooth transition -
one worth noting, especially by those who might deign to impose constrictions of genre on his work.

Björn Samuelsson's debut promises great things. It will be interesting to see if this particular group of musicians will be able to stay together long enough to develop an even deeper rapport, as all four share an uncommon empathy and sense of fun. With Jazz Formation, Samuelsson proves himself to be a first-rate musician with exceptional creative powers.

Ken Kase - Allaboutjazz.com

http://www.allaboutjazz.com/php/article.php?id=21683

A letter to Åke Persson

Åke Persson, Kometen kallad, var en trombonist som blev legendarisk utan att bli särskilt gammal. Han föddes 1932 och avled 1975.
I år tilldelades han utmäörkelsen Django Or Legend of Jazz. Så Björn Samuelsson gör rätt - en hyllningsskiva till Kometen sitter helt enkelt helt rätt.
Två låtar av Åke Persson finns med liksom två spår av Gösta Theselius. Björn Samuelsson bidrar med sex spår i Kometens anda.

Björn Samuelsson är en ung trombonist som aldrig fick höra Kometen live, men här finns ett släktskap med känsla för jazzen och trombonen.
Han ger oss jazz i god stil och trombonespel i Kometens anda. Det är både skönt och rogivande att höra.

Hans trombonespel är en lisa för själen och en påminnelse om att trombonen är ett skönt instrument i händerna på rätt musiker. Björn Samuelsson
är rätt och känns som en god arvtagare till Åke Kometen Persson. Det är sådant här trombonspel som gör att man gillar trombon.

Köp den här skivan om du vill höra skönt trombonspel!

LENNART GÖTESSON

http://www.dalademokraten.com/ArticlePages/200511/01/20051101221357_DD853/20051101221357_DD853.dbp.asp

Björn Samuelsson Jazz Formation - A letter to Åke Persson

Med sin kvartetdebut hylder Björn Samuelsson på fornem vis den svenske trombonist Åke Persson i 30 året for dennes død.

Samuelsson er på trods af sin unge alder (29 år) en meget efterspurgt trombonist med internationalt format. Og det forstås, når man hører denne cd, hvis repertoire er en blanding af traditionelt swingende kvartetjazz, mere funky indslag, samt smukke ballader.

Samuelssons smukke tone og frasering er en fornøjelse – lyt fx blot til balladen Statement, som i øvrigt er hans egen komposition. Resten af gruppen, hvor Tommy Kotter bla. spiller på Fender Rhodes, fungerer ligeledes godt: Der er både drive og variation hele vejen igennem.
Kort sagt: en absolut anbefalelsesværdig udgivelse!

http://www.kultunaut.dk/perl/nyheder/type-nynaut?n=5092

Björn Samuelsson Jazz Formation - A letter to Åke Persson

”Jazz Formation” är en hyllning tillägnad minnet av trombonisten Åke Persson (1932-1975). Åke, eller ”Kometen” som han kallades, lämnade som 19-åring hemstaden Hässleholm för att söka lyckan i Stockholm och blev snabbt inte bara Sveriges utan även en av Europas mest uppmärksammade och rosade jazzmusikanter. De sista 15 åren av sitt alltför korta liv var han bosatt i Berlin, men återfanns då och då Count Basies, Duke Ellingtons och Quincy Jones orkestrar samt, inte minst, i det fantastiska Kenny Clarke-Francy Boland Big Band.

Perssons 29-årige instrumentkollega Björn Samuelsson från Lysekil, numera förstetrombonist i Bohuslän Big Band, har gjort en både svängig och tämligen personlig platta med hjälp av pianisten Tommy Kotter, basisten Mattias Grönroos och trumslagaren Göran Kroon, tre utmärkta musikanter på vår västra kust.

Samuelsson har både ton och teknik som stundtals för tankarna till Åke, och när han ger sig på de bägge Gösta Theselius-kompositionerna ”Nassie Goreng” och ”Mountain Music” och ”Kometens” egen häftiga ”Monotones” känns det nästan som om den perssonska anden svävar i studion.

Jan Olsson

Björn Samuelsson Jazz Formation - A letter to Åke Persson

Trombonisten Björn Samuelsson, född 1976 i Lysekil, hör till våra mest anlitade storbandsmusiker. Hans hemvist är numera Bohuslän Big Band, men han har också tjänat Stockholm Jazz Orchestra, Mats Holmquist Stora Stygga och Lasse Lindgren Big Constellation. Han medverkar på mängder av skivor. Det här är emellertid hans första under eget namn. Tillsammans med pianisten Tommy Kotter, basisten Mattias Grönroos och trumslagaren Göran Kroon bjuder han på avspänd jazz av tidlös och i stora delar improviserad karaktär. Titelnumret är Åke Perssons komposition Blue in 3/4, och hela skivan kan sägas vara en hyllning till denne svenske jazzikon.

Åke Persson (1932-1975) hörde till dem som under ett par decennier gjorde svensk jazz känd över hela världen. Han inledde sin karriär som trombonist hos Simon Brehm och Hacke Björksten, men kom senare att spela i några av världens ledande storband, bland andra Duke Ellingtons, Count Basies, Quincy Jones European Big Band och The Kenny Clarke-Francy Bolands Big Band. Sina sista år tillbringade han i den västtyska radions storband i Berlin. Björn Samuelssons spel påminner mycket om Perssons, lika elegant och flytande. Hälften av de tolv numren har han talangfullt skrivit själv. Ett par av geniale Gösta Theselius melodier finns med liksom Cole Porters What is this thing called love. Kvartettens övriga medlemmar ges generöst solistutrymme. Särskilt njuter man av Kotters egensinniga hantering av pianoklaviaturen.

Stig Jonasson - Smålandsposten

.:: Startsida